


















Färger och mönster - EMS koder - Hur färger ärvs.
Det finns ett begränsat antal grundläggande pigment och genetiska system, men när dessa kombineras kan resultatet bli ett stort antal färgvarianter. Därför talar man ofta om hundratals möjliga färgkombinationer, även om det exakta antalet beror på hur man räknar och vilka färgvarianter som är godkända inom det aktuella registreringssystemet.
Två Maine Coon-katter kan ha liknande utseende men bära på olika genetiska anlag. Det innebär att deras avkommor kan få olika färger och mönster. Kattungar i samma kull kan också se mycket olika ut. De två grundläggande pigmenten i Kattens pälsfärg bygger huvudsakligen på två typer av melanin. Eumelanin – mörkt pigment Eumelanin ligger bakom svart pigment och flera närbesläktade färger. Genetiska variationer och utspädning kan förändra hur färgen framträder.
Färggenetik, pälsmönster och nedärvning.
Maine Coon finns i många färger och färgkombinationer. Kattens utseende bestäms av flera gener som påverkar grundfärg, tabby, silver, smoke, utspädning och vitt.
EMS-systemet används inom FIFe för att beskriva kattens ras, färg och pälsmönster.
Koden visar en kombination av egenskaper, inte en fullständig genetisk beskrivning.
1. Grundfärger och färganlag
- n – Svart
- a – Blå, utspädd svart
- d – Röd
- e – Creme, utspädd röd
- f – Svartsköldpadda, svart och rött
- g – Blåsköldpadda, blått och creme
- s – Silver/smoke
- w – Vit
Rött och icke-rött styrs av en könsbunden gen på X-kromosomen. Hanar har normalt XY och får vanligen sin röda eller icke-röda färg från modern. Honor har normalt XX och kan bli sköldpaddsfärgade om de ärver både rött och icke-rött anlag.
Sköldpaddshanar förekommer, men är ovanliga.
2. Tabby och solid
Agouti-genen påverkar om tabbyteckningen syns. A står för agouti och a för non-agouti.
- A/A: Agouti, katten visar tabbyteckning.
- A/a: Agouti, katten bär på non-agouti.
- a/a: Non-agouti, normalt solid eller smoke om silveranlag finns.
Tabby är ett mönster, inte en grundfärg. En katt kan exempelvis vara svarttabby, blåtabby, rödtabby eller cremetabby.
Röda och cremefärgade katter kan visa tabbyteckning även med genotypen a/a. Därför går det inte alltid att avgöra genotypen enbart genom att titta på pälsen.
3. EMS-koder för tabby
- 11 – Shaded: Skuggad päls.
- 12 – Shell: Mycket ljusa hårtoppar.
- 22 – Classic tabby: Breda, böjda ränder och marmorerat mönster.
- 23 – Mackerel/tigré: Smala, huvudsakligen vertikala ränder.
- 24 – Spotted: Fläckigt mönster.
- 25 – Ticked: Bandning i enskilda hårstrån.
4. Dilution – utspädning
Utspädningsgenen påverkar färgens intensitet. d är det recessiva utspädningsanlaget.
- Svart kan bli blått.
- Rött kan bli creme.
En katt med genotypen D/d är bärare av utspädning men visar normalt inte själv den utspädda färgen.
Exempel på sannolikheter:
- D/d × D/d: 25 % D/D, 50 % D/d och 25 % d/d.
- D/d × d/d: 50 % D/d och 50 % d/d.
- d/d × d/d: 100 % d/d.
Detta gäller endast utspädningsgenen, inte kattungarnas fullständiga färgutfall.
5. Silver och smoke
Silveranlaget kan ge silverbotten i tabbyteckningen eller en ljus underull hos smoke.
- ns – Svartsmoke
- as – Blåsmoke
- ns 22 – Svart silvertabby, klassiskt mönster
- as 22 – Blå silvertabby, klassiskt mönster
En typisk smoke är non-agouti och har mörka hårtoppar med ljus underull. En silvertabby har silverbotten och synlig tabbyteckning.
Silver kan vara svårt att bedöma visuellt. Stamtavla och relevanta DNA-test kan hjälpa, men alla färger och mönster kan inte fastställas med ett enda genetiskt test.
6. Vitt och vitfläckighet
EMS-koden 09 används för ospecificerad mängd vitt, exempelvis vita tassar eller en vit bröstfläck.
Mängden vitt kan variera mellan syskon. Två katter med lite vitt kan få ungar med mer vitt, och föräldrarnas vita teckning ger ingen exakt garanti för kattungarnas utseende.
Helvit päls ska skiljas från vanlig vitfläckighet.
7. Exempel på EMS-koder
- n 22: Svart klassisk tabby.
- ns: Svartsmoke.
- ns 22: Svart silvertabby, klassisk.
- as 22: Blå silvertabby, klassisk.
- n 22 03: Svarttabby med bicolor, enligt tillämpliga registreringsregler.
- ns 22 03: Svart silvertabby med bicolor, enligt tillämpliga registreringsregler.
Den slutliga EMS-koden ska anpassas efter kattens faktiska färg, mönster och mängd vitt samt registreringsförbundets regler.
8. Så beräknar du färgutfall hos kattungar
För att bedöma vilka färger en kull kan få behöver man undersöka:
1. Könsbunden färg: moderns och faderns röda eller icke-röda anlag.
2. Dilution: om föräldrarna bär på utspädningsanlaget.
3. Agouti: om tabby eller non-agouti kan nedärvas.
4. Silver: om silveranlag finns och hur det uttrycks.
5. Vitt: föräldrarnas vitfläckighet och relevanta anlag.
6. Pälsmönster: exempelvis klassisk tabby, tigré eller spotted.
Ett korsningsschema visar de teoretiska sannolikheterna för varje anlag. Det faktiska utfallet i en kull kan variera.
Viktigt: X/Y-kromosomerna förklarar den könsbundna röda färgen, men inte hela kattens pälsfärg. För att beräkna ett mer fullständigt färgutfall måste man kombinera könsbunden nedärvning med övriga relevanta gener och tillgänglig information från stamtavla eller DNA-test.
Maine Coon – nedärvning av färg med X- och Y-kromosomer
Könskromosomerna påverkar framför allt nedärvningen av rött och svart pigment hos katter. För att förstå vilka färger kattungarna kan få behöver man veta vilka färganlag mamman och pappan bär på.
1. Så fungerar X- och Y-kromosomerna
Honan har normalt XX. Hon lämnar en X-kromosom till varje unge.
Hanen har normalt XY. Han lämnar sin X-kromosom till döttrarna och sin Y-kromosom till sönerna.
Det innebär att döttrar får en X-kromosom från vardera föräldern, medan söner får sin enda X-kromosom från mamman.
2. Rött och svart är kopplade till X-kromosomen
På X-kromosomen finns en gen som påverkar om pälsen bildar rött eller svart pigment.
Vi kan använda följande förenklade beteckningar:
XO = anlag för orange/rött pigment.
Xo = anlag som tillåter svartbaserat pigment.
En hona kan ha två olika kombinationer, medan en hane normalt bara har ett av dessa anlag på sin enda X-kromosom.
Genotyp Typiskt färgutfall.
Xo Xo Svartbaserad hona.
XO XO Röd hona.
XO Xo Sköldpaddsfärgad hona.
Xo Y Svartbaserad hane.
XO Y Röd hane.
Svartbaserad färg kan exempelvis vara svart, blå, brun tabby eller blå tabby beroende på andra gener. På samma sätt kan rött bli creme vid utspädning.
3. Exempel på korsningar
Exempel A: Svart hona × röd hane
Föräldrar:
Hona: Xo Xo
Hane: XOY
Pappans X Pappans Y
Mammans X XO Xo - sköldpaddshona XoY - svartbaserad hane
Mammans X XOXo - sköldpaddshona XoY - svartbasera
Förväntat utfall:
Honor: 100 % sköldpaddsfärgade.
Hanar: 100 % svartbaserade.
Exempel B: Röd hona × svart hane
Föräldrar:
Hona: XO XO
Hane: Xo Y
Pappans X Pappans Y
Mammans X XOXo - sköldpaddhona XOY - Röd hane
Mammans X XOXo – sköldpaddshona XOY – röd hane
Förväntat utfall:
Honor: 100 % sköldpaddsfärgade.
Hanar: 100 % röda.
Exempel C: Sköldpaddshona × svart hane
Föräldrar:
Hona: XOXo
Hane: XoY
Pappans X Pappans Y
Mammans XO XOXo – sköldpaddshona XOY – röd hane
Mammans Xo XoXo – svartbaserad hona XoY – svartbaserad hane
Förväntat utfall:
Honor: 50 % sköldpaddsfärgade och 50 % svartbaserade.
Hanar: 50 % röda och 50 % svartbaserade.
Sannolikheterna gäller för varje unge. En kull med fyra kattungar behöver alltså inte innehålla exakt två av varje utfall.
4. Hur påverkar detta sköldpaddsfärg?
Sköldpaddsfärg uppstår normalt hos honor som har ett orangeanlag och ett icke-orangeanlag på sina två X-kromosomer. Genom X-kromosomernas slumpmässiga inaktivering i olika hud- och hårceller bildas områden med rött och svartbaserat pigment.
Hos Maine Coon kan sköldpaddsfärg kombineras med exempelvis:
Svart sköldpadda
Blå sköldpadda
Svart sköldpaddstabby
Blå sköldpaddstabby
Sköldpadda med vitt
Mängden vitt, tabby-mönstret och utspädningen styrs av andra genetiska faktorer än själva X-kromosomnedärvningen.
5. Vad gör Y-kromosomen?
Y-kromosomen bidrar framför allt till att ungen utvecklas som hane. Den bär inte motsvarande orange/svart-färganlag som finns på X-kromosomen.
Därför är det normalt mamman som avgör om en hane får rött eller svartbaserat pigment, medan pappans X-kromosom bidrar till färgkombinationen hos döttrarna.
Det finns sällsynta undantag, exempelvis hanar med kromosomavvikelsen XXY, som kan vara sköldpaddsfärgade.
6. Viktigt att komma ihåg vid färgberäkning
X- och Y-kromosomerna räcker inte för att beräkna alla färger hos Maine Coon. Man behöver också undersöka:
Utspädning: svart kan bli blått och rött kan bli creme.
Agouti och tabby: påverkar om mönstret syns och hur det ser ut.
Silver: påverkar pigmenteringen i hårstrået.
Vitt: påverkar om katten får vita teckningar eller blir helvit.
Smoke: kräver en kombination av silverpåverkan och andra färganlag.
De beräknade procenttalen är sannolikheter för en viss genetisk kombination, inte garantier för exakt hur en kull kommer att se ut.
Nedärvning av vitt, mönster och silver hos Maine Coon
A. Vitt – helvit katt och vita teckningar
Vitt hos katter kan ha olika genetiska orsaker. Det är viktigt att skilja mellan dominant vit färg och vita teckningar.
Dominant vit – EMS w
Dominant vit kan göra hela katten vit, även om katten genetiskt har en annan grundfärg.
En katt med en kopia av anlaget kan föra det vidare till ungefär 50 % av sina kattungar i genomsnitt, om den andra föräldern saknar anlaget.
En helvit katt kan därför bära på en annan grundfärg som inte syns i pälsen.
Dominant vit färg är förknippad med ökad risk för hörselnedsättning, särskilt vid vissa genotyper.
Vita teckningar – EMS 01, 02, 03 och 09
Vita teckningar kan förekomma tillsammans med svart, blått, rött, creme, sköldpadd, tabby och silver.
01 – van
02 – harlekin
03 – bicolour
09 – ospecificerad mängd vitt
Vita teckningar nedärvs genom anlag för vitfläckighet, men mängden vitt och dess placering kan variera. En katt med vitt behöver inte få exakt samma vita teckningar som någon av föräldrarna. Det finns också andra genetiska orsaker till vita områden.
Exempel på beräkning: Om en förälder har en kopia av ett relevant dominant anlag för vitfläckighet och den andra saknar just den varianten, förväntas i en förenklad modell cirka 50 % ärva varianten. Det betyder inte att exakt hälften av kattungarna får samma mängd vitt.
B. Nedärvning av tabby-mönster
Tabby är ett mönster, inte en egen grundfärg. Mönstret kan förekomma exempelvis på svart, blått, rött och creme.
Två delar är viktiga:
Agouti-genen (A/a) påverkar om tabby-mönstret framträder tydligt. I den förenklade modellen ger A/- synligt agouti-mönster, medan a/a vanligen ger enfärgad päls.
Mönstergenerna påverkar om tabby ser ut som tigré, klassiskt tabby med virvlar, prickigt eller tickat. Flera genetiska områden samverkar.
Vanliga EMS-mönsterkoder:
EMS-kod Mönster
21 Ospecificerat tabby-mönster
22 Klassisk tabby
23 Tigré, med smalare ränder
24 Spotted, prickigt
25 Ticked
Så räknar man: Om båda föräldrarna är A/a kan korsningen A/a × A/a ge 25 % A/A, 50 % A/a och 25 % a/a. I denna förenklade modell blir alltså 75 % genetiskt agouti och 25 % non-agouti. Det är dock inte samma sak som att förutsäga den exakta tabbytypen, eftersom även andra mönstergener påverkar resultatet.
C. Silver och smoke – hur nedärvs det?
Silver påverkar pigmenteringen i hårstrået. Hårbasen blir ljusare, medan de pigmenterade delarna kan behålla sin färg.
Silver tabby: katten har tabby-mönster och silverfärgad botten.
Smoke: katten har en i huvudsak enfärgad päls med ljusare, ofta silvervit hårbas.
Red silver/cameo: rött pigment kombineras med silverpåverkan.
I traditionella genetiska modeller beskrivs silver ofta med I för inhibitor och i för icke-silver. Anlaget har traditionellt betraktats som dominant. Forskningen har kartlagt silverlokus hos katt, men den exakta molekylära förklaringen är mer komplicerad än en enkel modell med en enda dominant gen.
Förenklade exempel på nedärvning:
Föräldrarnas anlag Förväntat utfall i den traditionella modellen
I/i × i/i Cirka 50 % ärver silveranlaget
I/I × i/i 100 % ärver silveranlaget
i/i × i/i Inga kattungar ärver silveranlaget från dessa föräldrar
Detta är genetiska sannolikheter, inte en garanti för hur pälsen kommer att se ut. Uttrycket påverkas även av agouti, grundfärg och andra modifierande gener.
D. Kombinationen av silver och tabby avgör om det blir silver tabby eller smoke
En central princip är att silver inte ensamt avgör om katten blir silver tabby eller smoke.
En katt med silver och ett synligt agouti-mönster kan bli silver tabby.
En katt med silver och a/a kan bli smoke.
Rött och creme kan också kombineras med silverpåverkan.
Om tabby-mönstret är svagt eller pälsen är mycket ljus kan det vara svårt att avgöra färgen enbart genom utseendet.
Agouti-genen och silverpåverkan behöver därför bedömas tillsammans.
Sammanfattning – så räknar du färgutfall
För att beräkna möjliga färger hos Maine Coon-kattungar behöver man undersöka flera egenskaper separat:
Grundfärg: svart, blå, röd, creme eller sköldpadd.
Utspädning: om föräldrarna bär på d.
Tabby eller enfärgad: agouti-genen och de övriga mönstergenerna.
Silver eller smoke: silveranlag i kombination med agouti och grundfärg.
Vitt: dominant vit färg respektive vita teckningar.
Kön: rött och sköldpadd påverkas av X-kromosomen.
Ögonfärger – med särskilda regler för blåögdhet och odd-eyed
Alla ögonfärger utom blå är tillåtna oavsett pälsfärg.
Blå ögon (61) är endast godkända hos helvita katter samt hos van (01) och harlekin (02). Blåögda katter i andra färgvarianter får inte användas i avel.
Odd-eyed, där ett öga är blått och det andra har en annan godkänd ögonfärg, är däremot godkänt även hos andra färgvarianter.
Observera att både blåögda och odd-eyed Maine Coon ska DNA-testas för PAX3, om inte båda föräldrarna är dokumenterat fria.
PAX3-bärare får endast paras med PAX3-fria katter och får användas i avel till och med 31 december 2026.
Polydaktyli innebär att katten föds med extra tår, exempelvis sex eller fler på en tass. Det förekommer naturligt hos Maine Coon.
Nedärvning: Egenskapen kan nedärvas genetiskt och förekommer hos både hanar och honor.
Hälsa: Extra tår behöver inte innebära problem, men klor och tassar bör kontrolleras regelbundet.
Avel: Polydaktyli är inte tillåtet i avel inom FIFe/SVERAK:s regelverk. Kontrollera alltid aktuella regler hos kattförbundet.
Genetik: Antalet extra tår och hur egenskapen nedärvs kan variera mellan olika avelslinjer.
Viktigt: Kattens hälsa och välbefinnande ska alltid prioriteras vid avel.
( Detta är något vi ej vill vara delaktiga tll. )


